Heder åt Kulturhuset
Äntligen nån som fattat vitsen med att ha gratis toaletter! Och fina också :)
Räddningen för en höggravid kvinna som vill strosa på stan i Stockholm är numera alltså Kulturhuset, ingång Plattan.
Go Kulturhuset!
Räddningen för en höggravid kvinna som vill strosa på stan i Stockholm är numera alltså Kulturhuset, ingång Plattan.
Go Kulturhuset!
Njutning eller ej
Fick för ett tag sen ett kärleksfullt menat råd från en vän: "Se nu till att njuta av graviditeten också!". Detta råd har verkligen gjort mig förbryllad och jag har vridit och vänt på det i all oändlighet och nu känner jag att sista steget är att skriva om det. Njuta av graviditeten, kan man det?
Första trimestern: Inte så mysig. Gick mest runt och kände obehag, men i och för sig glädje över att vara gravid. Men var det mysigt? Njöt jag? Nja, jag njöt nog ungefär lika mycket som efter en redig paltmiddag, dvs. glad över en god måltid, men uppblåst utan dess like och med mat upp i halsen.
Andra trimestern: Mådde bättre, förutom några muskulära bekymmer. Magen började se mer gravid ut och det var rätt skönt att gå från "lite tjock" till "lite gravid". Ultraljudet var häftigt, det var ju faktiskt nåt därinne! Och ja, jag kan väl gå så långt och erkänna att just där på SÖS så njöt vi nog lite, till och med när vi gick därifrån med bilder på lillens snopp. Men i övrigt?
"NJUTA: njutande; ofta konkretare: känsla av lust l. välbehag" (SAOB)
Kände jag välbehag under andra trimestern? Njae, det var en ganska lång period och inte så mycket hände. Förvisso rätt häftigt när knodden började sparka och blev mer påtaglig, men nej, jag kan nog inte säga att jag njöt. Det var ju fortfarande nån som sparkade på mig inifrån!
Tredje trimestern: Det gör mer och mer ont. Han sparkar hårdare och hårdare och gärna på organ. Livmodern har växt med 300% och trycker just nu på urinblåsan så det känns som om jag har urinvägsinfektion heeela tiden. Jag kan inte vända mig i sängen hur som helst och att ta sig upp är en väldigt omständig process. Njuter jag. Nej. Nu är jag snart rätt less uppriktigt sagt.
Men avsaknaden av njutning kanske beror på vem jag är. Kanske är jag lite för pragmatisk helt enkelt? Ser graviditeten mer som ett medel mot njutning, dvs resultatet i form av en bebis, istället för att vara ett mål i sig. Att vara gravid är inget tillstånd jag skulle vilja vara i jämt. Det är inte bekvämt. Sorry to say. Och detta trots att jag haft en väldigt lindrig graviditet.
Men alla är vi olika och det är ju fantastiskt för dem som finner den där njutningen i att vara gravid. Det är bara att konstatera - jag är inget surrogatmammamaterial.
I denna kropp bakas endast mina egna bullar, för att avnjutas när de kommer ut!
Första trimestern: Inte så mysig. Gick mest runt och kände obehag, men i och för sig glädje över att vara gravid. Men var det mysigt? Njöt jag? Nja, jag njöt nog ungefär lika mycket som efter en redig paltmiddag, dvs. glad över en god måltid, men uppblåst utan dess like och med mat upp i halsen.
Andra trimestern: Mådde bättre, förutom några muskulära bekymmer. Magen började se mer gravid ut och det var rätt skönt att gå från "lite tjock" till "lite gravid". Ultraljudet var häftigt, det var ju faktiskt nåt därinne! Och ja, jag kan väl gå så långt och erkänna att just där på SÖS så njöt vi nog lite, till och med när vi gick därifrån med bilder på lillens snopp. Men i övrigt?
"NJUTA: njutande; ofta konkretare: känsla av lust l. välbehag" (SAOB)
Kände jag välbehag under andra trimestern? Njae, det var en ganska lång period och inte så mycket hände. Förvisso rätt häftigt när knodden började sparka och blev mer påtaglig, men nej, jag kan nog inte säga att jag njöt. Det var ju fortfarande nån som sparkade på mig inifrån!
Tredje trimestern: Det gör mer och mer ont. Han sparkar hårdare och hårdare och gärna på organ. Livmodern har växt med 300% och trycker just nu på urinblåsan så det känns som om jag har urinvägsinfektion heeela tiden. Jag kan inte vända mig i sängen hur som helst och att ta sig upp är en väldigt omständig process. Njuter jag. Nej. Nu är jag snart rätt less uppriktigt sagt.
Men avsaknaden av njutning kanske beror på vem jag är. Kanske är jag lite för pragmatisk helt enkelt? Ser graviditeten mer som ett medel mot njutning, dvs resultatet i form av en bebis, istället för att vara ett mål i sig. Att vara gravid är inget tillstånd jag skulle vilja vara i jämt. Det är inte bekvämt. Sorry to say. Och detta trots att jag haft en väldigt lindrig graviditet.
Men alla är vi olika och det är ju fantastiskt för dem som finner den där njutningen i att vara gravid. Det är bara att konstatera - jag är inget surrogatmammamaterial.
I denna kropp bakas endast mina egna bullar, för att avnjutas när de kommer ut!
Hormoner som bokstavligt sprutar och ett litet ekonomitips
Jorå, nog har hormonnivån allt ökat sista tiden. Inte så att det påverkar humöret så mycket (förutom en vecka för ett tag sen då jag var ytterst lättirriterad på E), men det märks desto mer fysiskt. Min geografiska tunga är väldigt geografisk och brösten läcker.
Just det, kanske inte har förklarat det här med geografisk tunga. Jag nämnde ju för ett tag sen att jag fått konstiga utslag på tungan. Efter ett mindre tillfredställande läkarbesök så ställde jag och syster diagnosen geografisk tunga, vilket är en hormonell åkomma som ofta uppkommer vid graviditeter. Läkaren på MVC höll med och menade att det dessutom ofta blir värre när man ammar. Så nu vet ni!
Så jag har nu alltså en hormonmätare i munnen. Fast jag vet inte riktigt vad jag ska med den till...
Nu över till ekonomitipset. BH-inlägg (eller vad det nu heter) är löjligt dyra! Typ 50spänn för ett paket som räcker i 25 dagar. Okej, nu när jag skriver ut det så här svart på vitt så ser jag också att det kanske inte är såå dyrt, men om man vill komma billigare undan är detta tricket: Köp ett paket Euroshopper trosskydd och klipp itu och vips har du 100 inlägg för 9.90kr! Man får inte vara dum... ;)
Just det, kanske inte har förklarat det här med geografisk tunga. Jag nämnde ju för ett tag sen att jag fått konstiga utslag på tungan. Efter ett mindre tillfredställande läkarbesök så ställde jag och syster diagnosen geografisk tunga, vilket är en hormonell åkomma som ofta uppkommer vid graviditeter. Läkaren på MVC höll med och menade att det dessutom ofta blir värre när man ammar. Så nu vet ni!
Så jag har nu alltså en hormonmätare i munnen. Fast jag vet inte riktigt vad jag ska med den till...
Nu över till ekonomitipset. BH-inlägg (eller vad det nu heter) är löjligt dyra! Typ 50spänn för ett paket som räcker i 25 dagar. Okej, nu när jag skriver ut det så här svart på vitt så ser jag också att det kanske inte är såå dyrt, men om man vill komma billigare undan är detta tricket: Köp ett paket Euroshopper trosskydd och klipp itu och vips har du 100 inlägg för 9.90kr! Man får inte vara dum... ;)
Födelsedagstankar
28 år, gift, masterexamen, egenföretagare och snart förstagångsmamma.
Shit.
Vad gammal jag känner mig. Vuxenpoäng som heter duga. Eller? Kanske skulle vända på det och se det som att shit vad grymt, vad mycket jag har åstadkommit på 28 år! Ja, det är nog mindre destruktivt att tänka så. Jag har ju hunnit med allt det där och en massa resor världen runt på ganska kort tid. Så jag borde nog egentligen luta mig tillbaka och vara rätt nöjd.
Men.
Så kommer då istället nästa destruktiva tanke. Tar det slut nu? Är det nu i och med föräldraskapet jag blir vuxen och stationär? En sån där latte-mamma som låter livet cirkulera kring nytillskottet. Neee... Jag vill fortsätta resa som den backpacker jag är, fortsätta mina roliga projekt i företaget, fortsätta vara på språng och nyfiken på allt och alla.
Lillen får helt enkelt haka på mig.
vNär jag tänker efter är det ju faktiskt mer logiskt att han hakar på mig än att jag hakar på honom. Han kan ju inte bära stora mig.
Nästa bebisinköp: En bärsjal!
Btw, hur god ser inte denna tårta ut?!
Shit.
Vad gammal jag känner mig. Vuxenpoäng som heter duga. Eller? Kanske skulle vända på det och se det som att shit vad grymt, vad mycket jag har åstadkommit på 28 år! Ja, det är nog mindre destruktivt att tänka så. Jag har ju hunnit med allt det där och en massa resor världen runt på ganska kort tid. Så jag borde nog egentligen luta mig tillbaka och vara rätt nöjd.
Men.
Så kommer då istället nästa destruktiva tanke. Tar det slut nu? Är det nu i och med föräldraskapet jag blir vuxen och stationär? En sån där latte-mamma som låter livet cirkulera kring nytillskottet. Neee... Jag vill fortsätta resa som den backpacker jag är, fortsätta mina roliga projekt i företaget, fortsätta vara på språng och nyfiken på allt och alla.
Lillen får helt enkelt haka på mig.
vNär jag tänker efter är det ju faktiskt mer logiskt att han hakar på mig än att jag hakar på honom. Han kan ju inte bära stora mig.
Nästa bebisinköp: En bärsjal!
Btw, hur god ser inte denna tårta ut?!
